Mitt råd är att du ska prata med din mamma :) Du är ju ändå 15 år och då vill man ju avlägsna allt hår, inte så härligt att gå med en stor buske i armhålan ;)

Om din mamma rakar sig så lär hon väl inte reagera när du ber om en egen hyvel, min mamma är lite gammaldags och rakar inte benen så hon tycker att jag är urlöjlig! Men jag tycker att man ska få välja det själv, de är ju dina ben eller ja kroppsdelar.

Men i alla fall prata med din mamma så ska du se att de löser sig! Det lättaste är väl att säga rätt ut att *mamma jag behöver en rakhyvel*!

Prova att prata lit med din mamma, som #1 säger. Inget att skämmas över :)

får inget bra läge att prata med henne..

Om hon frågar i fall de är något som behöver handlas eller om du åker med till affärern kan du ju säga det :) Eller så frågar du bara rätt upp och ner!

jag tror aldrig jag sa något. tog några av mammas nya (köper stor pack) och sen började jag köpa själv. sen frågade hon en dag om jag rakade mig och jag sa ja. så var det avklart.

Jag frågade heller inte min mamma, utan köpte bara en egen rakhyvel och började. Vi har väl inte direkt pratat om det heller utan det bara är så.

Men det du ska tänka på är att du inte ska raka mothårs, använda raklödder när du rakar och smörja efteråt så att du inte blir torr.

#6 ska man inte raka mothårs för att man kan få en hårsäcksinflamation eller? gör det hela tiden, rakar båda hållen, och det har aldrig hänt något.

Om din mamma köper storpack är det bara att ta en rakhyvel och sen gömma den omm du itne vill at hon ska se eller så säger du när hon ska handla skulle du kunna köpa en rakhyvel till mig jag vill gå barbent på skolavslutningen tex eller bara att du har fått hår under armarna, eller så köer du en själv och ta en med många rakblad det gör inte lika ont då ;)

Säg bara någon gång 'Jag har så håriga ben… Hur rakar man dom?' så kan hon svara :)

När jag var typ 12-13 frågade jag min mamma om jag fick raka mina ben, och då sa hon något i stil med nej det kan du vänta med, men då snodde jag hennes rakhyvel och gjorde det endå, och jag har rakat benen sen dess :) fast nu vet hon ju såklart om det ;)

#7 Stråna kan växa inåt, vilket inte är så skönt. Själv kör jag alltid mothårs och det har inte hänt nått, men jag tycker att i början så ska man köra medhårs för att sen prova sig fram.

Hur går det för dig ts?

Som mamma hoppas jag att min dotter alltid ska vela komma till mig o berätta eller fråga om det är nått. Att hon ska kunna lita på mig o så i alla lägen. Nu är hon ju inte så gammal än men jag ska försöka lägga på minnet såna saker.

Om du vill har jag hyvel jag kan skicka dig, skicka mig ett pm isf.

Förut har det iaf funnits, på Åhléns, som papper man kan stryka på benen och få håret att lossna. Men en hyvel är det bästa om man ska raka armhålan. Köp ett pack engångshyvlar på ICA eller liknande, det är billigt. Och ta det lugnt när du rakar. Har du ingen creme/mousse för rakning kan du antingen köpa det med eller använda tvål-lödder.

Själv började jag raka benen när jag var 13, men jag var först bland mina vänner. Det är inget skämmigt utan något de flesta gör.

Vill du slippa stubben sa kan du aven prova kramer eller liknande for harborttagning :)

Jag sa aldrig nanting till mamma. Jag tog en av hennes hyvlar och paminde henne sen nar hon skulle kopa fler.

Jag började raka mina ben när jag var 12 år, min mamma tyckte det var helt onödigt (hon själv rakar aldrig benen eftersom hon inte har hår där) och jag tog bara någon rakhyvel som fanns, sen bad jag bara mamma köpa en ny rakhyvel åt mig. Hon tyckte ju ingenting eftersom hon själv rakar sig under armarna precis som mig.
Rakar din mamma sig? För då borde hon förstå och det är inte alls något att skämmas över. Alla jag känner rakar sig någonstans. Och då absolut när man är 15 eftersom man då oftast fått behåring under armarna/bland den vanligaste platsen för oss tjejer tror jag.

Att raka sig är nästan lika "självklart" som att tvätta sig, tycker jag personligen.

Jag använder mig även av hårborttagningskräm men ska även börja vaxa benen (är btw 16 år) ^^,

Ja, mamma rakar sig både under armarna och benen.

Jag har inte vågat säga nåt ännu, vissa dagar har jag gått runt och tänkt, idag ska jag säga det, idag ska jag säga det. MEn jag kan aldrig få det ur mig! Jag vill också ha en första bh, men det vågar jag inte heller fråga om :S. Detta är saker jag tänker på varje dag och mår bara mer och mer dåligt över det!

Just nu lånar jag mammas rakhyvel och rakar mig under armarna några ggr i veckan, särkilt om vi ska ha jympa och så, när man bara har en t-shirt på sig. Jag vet att det inte är bra att dela rakhyvel, men vad ska jag göra?!! Mamma vet inget om det, men det känns så taskigt attt ta hennes. Men jag vågar aldrig säga det till henne! Vet inte vad det är med mig! Kan aldrig ha kortbyxor eller så, då mina ben är så håriga. Kommer inte kunna bada i sommar, det endå jag tänker på är mina äckliga ben! Förra året gick jag runt med långa leggings hela sommaren.. Ska det bli likadant iår?

HAr lånat mammas rakhyvel i nästan ett år nu och rakar iallfall armhålorna, sen jag var fjorton år och jag  började  få lite fjun vid 13 år. Nu är jag 15 år.. MEn känner mig som en liten bebis som inte kan prata med mamma om någonting..

Hjääääääälp mig!! :(

Du låter precis som jag för 2 år sen, jag sa inget till min pappa, (jag bor inte med min mamma), jag skulle på skolavslutning och lånade brorsans för att iaf raka benen, va lite obehagligt första gången tycke jag! men jag kände mig sååå mycket finare.

så jag gick och köpte en egen, sa inget till nån, köpte en Venus Embrace vilket jag tycker är ett bra första val eftersom man kan använda den utan raklödder som många säger att man ska använda sig av, och funkar superbra! aldrig skurit mig eller något!

läste något om att du ville ha en första bh också, de ville jag med så jag gick själv till stan och testade några sen köpte hem de, och de va inte så länge sen.. man känner sig så vacker och feminin tycker jag! :D jag sa de inte till nån .. så jag tycker inte du ska behöva säga något till nån om du inte vill.. :)

hoppas de går bra och så! :D

Jag tror att skulle du bara prata med din mamma om rakhyvlar och bh så skulle hon förstå, du är ju ändå 15. Annars får du köpa en rakhyvel själv helt enkelt :) Ta bara och säg det nästa gång ni åker till stan ihop "mamma jag skulle behöva en bh och en rakhyvel"

Jag vågade  förut inte säga till mamma att jag behövde en rakhyvel ..
Men nu har hon förstått att jag rakar mig , så hon brukar typ köpa någon stor förpackning när hon handlar ..

Bh vågar jag inte heller köpa utan började prata om det med en kompis ..
Sen best'ämde jag och hon att vi skulle åka och shoppa  , och hon behövde köpa nya bh'ar så jag köpte oxå , tyckte det var väldigt pinsamt .. men hon som stog i kassan brydde sig inte ..
När jag kom hem frågade mamma vad jag hade köpt sen tittade hon i påsen och lyfte upp dom och sa åhh vilka fina , och allt ..
Sen varge gång vi shoppar så frågar hon om jag behöver nya bhar

#17 Varför kan du inte köpa en egen förpackning engångshyvlar och rakgel?

Om du är 15 år tycker jag att du själv kan köpa. Det är inte farligare än att köpa ett paket mjölk :P

När jag var ca 13 år började jag raka benen, och då gick jag inte till min mamma utan tog saken i egna händer och köpte egna! :)

Efter som din mamma rakar sig så tror jag hon ser det ganska så naturligt att du också kommer göra det. Värre med föräldrar som tycker det är "fy skam".

Det är precis som med mensen, alla kvinnor har det, inget att skämmas för, man måste bara komma til skott och kläcka ur sig det.

Men jag skulle också fånga stunden och be mamma köpa en rakhyvel när hon ska handla! Då kommer det bli typ "Rakhyvel, rakar du dig??" "Ja.." "Okej"

Alla tjejer börja raka sig någon gång i livet. Förstår att det kan vara jobbigt att prata med din mamma. Men jag lovar att det är ingen big deal. Säg bara att du skulle vilja köpa rakhyvlar så kommer du få det. Om du tycker det är jobbigt att köpa eller fråga din mamma, varför inte fråga en kompis om hon har engångsrakhyvlar så kanske du kan få en av henne?

Jag tyckte de va jätte jobbigt att fråga mamma men gör de bara sen e de över ;)

Jag rakar benen då och då, jag brukar ta min mammas hyvel, och hon vet inte om det… Jag har frågat om vi kan köpa en egen hyvel till mig, men hon tyckte bara att det var för tidigt så det har liksom inte blivit ner om det. Jag vågar inte prata om såna saker med henne, tycker bara att det är pinsamt 

Skulle också vilja ha en första BH, jag är ganska platt men jag tycker ändå att en vadderad BH skulle göra så att jag inte ser lika platt ut, fast jag har inte tagit upp det med mamma…

Förresten, jag är 12 år. Ni kanske tkr att det är lite för ungt men alla mina kompisar (som är 1 eller 2 år äldre) rakar sig och använder BH, och de vet inte om att jag tar min mammas hyvel

#26 & 27 Nästan gång du är på stan med din mamma så kan du väl föreslå att ni ska kika på en BH. Om hon tycker att det är för tidigt så kan du säga att du skulle känna dig bekvämare med en. Lindex har ett jätte bra utbud med BHs i mindre storlekar.

Ang rakhyveln så kan du väl fråga igen eller fortsätta att använda din mammas. Jag fattar inte grejen med att det skulle vara för tidigt att raka benen, det är ju inte direkt skadligt!

jag tycker faktiskt inte att man behöver berätta för sin mamma att man rakar benen? :P asså vad har dom med det att göra? :)

#29 Nej men precis :) Ingen som tvingar en. Jag berättade aldrig till min mamma, hon fick väl veta med tiden liksom. ^^

kom inte ihåg då jag började att raka benen men jag tog bara en hyvel av mamma och jag vet inte om hon vet någon än men skit samma man måste ju göra de någon gång ( tycker jag)

men med BH så var jag med några kompisar (dom närmsta) och shoppade och då ringde jag till mamma och frågade om jag fick köpa en BH ho sa något i stil '' ja, vet du vilken storlek du ska ha '' :)

visst jag tyckte de va skit pinsammt men nu är de lungt. jag brukar nu  hjälpa mamma att köpa BH:ar (till sig) :)

(är 14 nu)

Lycka till laauraa!

Jag tyckte också det var jättepinsamt när jag skulle fråga mamma om BH. Men när vi hade köpt en klänning till examen som jag inte kunde ha topp under så frågade jag om vi inte kunde köpa en bh till. Hon sa bara "Ja vi åker in någon dag i veckan och köper en åt dig." Och jag hade gått och gruvat mig i flera veckor.. ;)

Raka benen gjorde jag första gången när jag var jätteliten (7-8 år kanske?) Jag vet.. det var extremt tidigt. Rakade även armarna då. Dock tog det flera år innan jag rakade mig igen. Jag har alltid, alltid har väldigt mycket hår på armar & ben. Sedan är jag väldigt mörkhårig. (var nästan svarthårig när jag föddes..) & jag har mått dåligt över mina håriga ben & armar enda sen sexårs faktiskt.

När jag började 7-an  så började jag raka benen igen, använde mammas rakhyvel då. Sedan en dag så köpte hon en sån här maskin som drar ut håret. Hon sa "Fyfan vad ont det gjorde, testa ALDRIG en sån här!!" då sa jag bara "Men jag vill testa.." & hon sa bara "Jaha.." ;)

Alltså man tror att föräldrarna ska reagera & göra en stor sak av det. Men dom har själv vart med om det & dom vet ju att deras barn kommer att behöva hjälp med sånthär så småningom!

Ang. BH så köpte jag min första för två år sen, efter en kommentar av en klasskompis. (jag var väldigt osäker då och tog åt mig). Men jag vågade inte prata med mamma om det. Men en dag var jag ute och handlade med pappa, och sa helt enkelt att jag behövde köpa en grej på lindex! Så vi gick in, jag hittade en söt BH som var skön, fick pengarna och betalade den! Han stog och pratade jobb i telefonen hela tiden ;) Sen frågade han vad jag köpte, jag sa helt enkelt "en BH" och så var det slutpratat om det! Nu hade jag "tur" (tur i oturen snarare) att min pappa jobbade mest i asien och var hemma ca 3-4 månader om året. Alltså hade han ingen aning om vad som hände hemma!

Benen var en ganska udda historia faktiskt. Som sagt så var jag VÄLDIGT osäker, och min största rädsla var att göra fel, göra någon besviken, Det är det iofs fortfarande, men nu hanterar jag det annorlunda. En kväll bestämde jag mig för att raka benen när jag ändå duschade, och gjorde det! lånade mammas rakhyvel, och använde duschkräm. Jag var jättenöjd. Sen kom jag ut, insåg vad jag gjort (som pricken över i:et har jag alltid varit livrädd för förändringar) och bröt ihop. Jag grät så tårarna strömmade, och knäna vek sig. Jag fick för mig att jag gjort min mamma (som jag älskar så) besviken genom att göra det. Hon tröstade mig, vi pratade en stund, hon sa att det var okej, normalt. Det tog ett tag efter det, men jag började raka benen igen, då utan ångestattacker. Nu kan jag tillochmed råka skära mig lite utan panik ;)

Sen dess har jag varit likadan. Jag är väldigt mån om mitt privatliv, även inför min familj och närmsta vänner, Anledningen till att jag skriver det här är för att ingen av er vet vem jag är :) Jag observerar, lär mig av det, gör det själv, ensam, och fortsätter tills någon kommer på mig, jag ger dem svar på deras frågor, sen fortsätter jag. Har aldrig tyckt om att prata om min kropp med andra. Inget intimt alls. Men det gick ändå bra för mig ju ;)

Lycka till!